Läs och häpna. Ett USA inlägg. Är hon tokig tänker ni nog nu. Och ja. Det kanske jag är. Men här är det, för ni kommer väl ihåg det här inlägget, där jag berättade om min tio-inläggs idé? Well, here is no 1.
 
Det hör väl egentligen inte till Gran Canyon, men det förtjänar inte heller ett eget inlägg, så ett par bilder från Hooverdammen kan ni väl också få. Vilket ändå ligger på vägen till Grand Canyon, om man kommer väster ifrån.
Hooverdammen som fick sitt namn från president Herbert Hoover är byggd över Coloradofloden. Där jag tar den här bilden  är jag i Arizona men fortsätter jag rakt över så hamnar jag i Nevada. Kul att ha sett, men inte mycket mer än så.
Vi åkte vidare efter Hoover och stannade till på ett Amerikanskt diner vid route 66 för att fylla magarna med hamburgare(of course) och sen köra vidare till Grand Canyon. Hade väl inte tänkt så mycket på the canyon så, men jäklar i min låda vad hänförd jag blev. Önskar att det fanns en bild från andra sidan så man kunde se mitt ansiktsuttryck. Det var så häftigt! Som en stor kuliss som bredde ut sig bakom staketet, otroligt!
Vilka vidder! Och då såg vi bara Grand Canyon på det här sättet, tänk att vandra omkring nere i kanjonerna(ja det heter så på svenska.. men typ dalgång kan man nog också säga..) och utforska stället. Inte riktigt min grej till 100% men ändå, det hade nog varit häftigt.
Höjdrädda klubben. Jag och Micke alltså var nog fegast(smartast?) på plats. Det var flertalet människor som hängde omkring utanför avspärrat område.. hua. Det hade jag då aldrig gjort.
Vi tog en liten promenad längs med ena sidan, inte hela såklart, men det blev kanske ett par kilometer innan vi bestämde oss för att hitta någonstans att bo. Smart. Hittade i alla fall ett ställe som hade små stugor,cottages, för en själig(ha!) slant.
Det låg i och för sig väldigt fint. Rakt fram förbi stugan är nämligen Grand Canyon herself.
Och här har jag stugan i ryggen och har väl gått ifrån den kanske fem meter eller så.. så utsikten var så att säga, kan(j)on! Åh nej. Vet ni vad jag precis insåg. Jag kommer att födas till göteborgare i mitt nästa liv. Aja. Kan inte hjälpas, går det inte att fixa så är det bara att göra det värre.
Vaknade upp dagen efter, kastade in oss i bilen, ut på småvägarna längs med Grand Canyon för ett flertalet stopp.. Här håller miljöhjälten Micke i ett sugrör med lock som han kom på en stackars ekorre att gnaga på, kunde slutat mycket illa det där..
Inte direkt några fancy pancy kläder när man är ute och far så här. Skönaste roadtrip byxorna på och peacetecken med tillhörande spänt ansiktsuttryck så var vi nu på väg att lämna Grand Canyon. Har sett en bråkdel och ni ännu mindre nu, men har jag vägarna förbi och detsamma gäller er, så åk dit.
Vi packade som sagt in oss i bilen och åkte..och åkte.. och åkte.. sen svängde det, och så åkte vi.. och åkte..
Tills kvällen kom. Åkte runt hela Grand Canyon, inte att rekommendera pga av tiden, men ändå, vi har sett massor och hade dessutom inte bråttom,så inte så tokigt ändå.
Det här vart nog en av dem längsta sträckorna, på jag vet inte hur långt men 13 timmar eller nåt tog det oss för att hitta ett motel för kvällen som vi vågade boka in oss för en natt på. Då hade vi åkt förbi Las Vegas, en hel del fängelser precis utanför LV och blivit rädda för att radiomottagningen vart sämre, det var inga andra bilar ute, och det satt uppe skyltar om att det var olagligt att plocka upp hitch hikers. Inte för att vi skulle göra det, utan mer.. you know. Prison feeling. Men, fram till någon by vid Death valley kom vi i alla fall, redo för en natts vila innan vi skulle fortsätta mot Yosemite.
 
Wow! Inlägg del 1 om USA är nu klart. Otroligt vilket inlägg hörrni. Jag känner mig mer än peppad på att fortsätta med fler. Säg gärna vad ni tyckte, om det är något speciellt ni vill läsa om eller om,kanske, det var precis som ni hoppades.
 
 
Falun Falun Falun.. vilken underbar stad! Och vilken härlig liten roadtrip jag och Linda var på fredag till lördag. Mysigt fyndande och härlig stämning! Underbart!
 
 
Här är hon! Fina Linda!
 
 
Vi åt middag på Pitcher´s, avnjöt entrecote och en creme brulée till efterrätt. Sen var vi som två pingviner ready to burst, men det var det värt. Supergott!
 
 
Kärlekstecken!
 
Och jag och min fina underbara härliga Linda!
 
Köpt med oss mys för lite spelkväll på rummet.. åh förlåt. I cellen..
Det var lite göteborgsk feeling över skyltarna.. cellskapsrum känns som typisk göteborgshumör.. eller?
 
Ganska mysig utsikt ändå från cellen.. ut över takåsarna.. och innergården..
 
Redo för frukost nere på Bryggkafét!
 
För att sedan vandra vidare mot nya äventyr.
Vilken skillnad det är med en helg som innebär att sova bort, åka bort bara en kväll eller så.. kändes verkligen som riktig semester. Välbehövlig, och inte för att jag inte fått någon, för jo, jag vet.. vi har haft vår beskärda del. Men det var ett tag sen nu, så mer tredagars helger och utflykter, tack!
 
 
 
Ja. Att fira Monica. Det har blivit lite av en tradition att vi hamnar på restaurang för detta ändamål. Och sicken trevlig grej! Först jello-shots,tapas och drinkar hos Monica för att sen fumla vidare ner på stan. Är ju lite av en sån där person som gärna bor lite utanför, men tänk vad skönt att bara kunna knata kullerstensgator fram och hem. Here is our going out on i Wednesday story. Enjoy!
 
Hej och välkomna! Ta en jelloshot och kom lite i stämning vetja!
 
Okay!
 
Det fanns massa smarrigt och det var riktigt härligt att bara sitta och snacka och plocka lite oliver, skinkor och annat gott!
 
 
Men Monica skrek tillslut och sa: Nej, nu måste ni gå! Och jag hänger med, för jag har bokat bord 19:30! Ajöken lägenheten nu går vi!

Så vi gick. I solen. Och var fina.
 
Hit tog hon oss!
 
Och här var hennes crew.
(Provar lite olika program för att snygga till bilderna lite.. gillar den här inställningen!)
 
Den här är dock inte ändrad alls. Fina fina Linda ♥
 
Och vi spenderade kvällen med att äta gott.. väldigt gott.. dricka gott.. väldigt gott och ha ett underbart sällskap. Väldans underbart. Tack för en fin kväll mina vänner!